Ritboken till festival

 150 ex av ritboken delas ut på festival för nyanlända på Orionteatern. Välkommen att delta! Gratis för alla fram till kl 17.00. 200 kr för vuxna efter kl 18.00 då fler liveakter med hemlig gäst kommer att förgylla kvällen. (Länk till evenemang och en affisch att ta del av och sprida om andan skulle falla på ;)
 

stinawirsenritboken2.jpg

Foto: Tobias Hofsäss


Hejfestivalen! är en festival för möten mellan nyanlända och personer etablerade i det svenska samhälle. Festivalen arrangeras av Refugees Welcome Stockholm, Internationella Bekantskaper och Orionteatern. Internationella Bekantskaper, som initierade initiativet, är en ideell förening, partipolitiskt och religiöst obunden, som på olika sätt jobbar med integration. IB håller i allt från språkstöd ute i skolorna och läxhjälp i Tensta/Rinkeby till att ordna kultur- och idrottsaktiviteter där nyanlända och personer etablerade i det svenska samhället kan mötas.

Endagsfestivalen Hejfestivalen! anordnas den 6 juni, på Nationaldagen. Festivalen pågår från kl 13-24, med paus mellan kl 17-18.
Dagspasset (13-17) kommer att rikta sig mot en bredare publik och vara mer "folkfest"/familjefest, kvällspasset har en mer "klubbig" musikfestivalkaraktär med åldersgräns 18 år. Orionteatern rymmer 300 gäster och hälften av dessa kommer att vara nyanlända personer. Gratis inträde för nyanlända, 200kr för etablerade svenskar.

Under evenemanget samlar vi in pengar och allt som kommer in plus ett eventuellt överskott från själva festivalen kommer att gå till Internationella Bekantskapers och Refugees Welcome Stockholms integrationsarbete samt till Läkare utan Gränsers arbete på plats i flyktinglägren.


Andreas Bjunér, projektledare, Internationella Bekantskaper
Najma Mohamed, projektledare, Refugees Welcome Stockholm

Högläsning ur boken Liten

Detta är den 9e nordiska konferensen om barnmisshandel och omsorgssvikt som bygger på FN:s barnkonvention, som pågår fram till den 25 maj.
Föreningen är tvärvetenskaplig och riktar sig till dem vars arbete direkt eller indirekt kommer i kontakt med målgruppen. Högläsning av Stina Wirsén ur boken Liten och invigning med tal av bla Drottning Silvia och barnminister Åsa Regner.

Vem städar inte?

Se den drastiska, dråpliga och finurliga uppsättningen av ”Vem städar inte?” på Junibacken i Stockholm. Föreställningen spelas alla dagar i veckan, se Junibackens hemsida för tider.
Regi, Mikael Kallin.
Kostym och scenografi, Mia Mirstam.

Titta & Brokiga Ritboken

En bok och en ritbok av Stina Wirsén som välkomstpresent till flyktingbarn mellan noll och tre år.
 – Det är så otroligt viktigt att vi visar de här barnen att de är välkomna, säger Stina Wirsén.
 
Barns rätt till språk och till böcker har aktualiserats genom den senaste tidens stora flyktingström till Sverige och Stina Wirsén har jobbat mycket med flerspråkighet och haft workshopar på flyktingförläggningar.
– När man jobbar med barn som inte har svenska som modersmål och kanske inte har varit här så lång tid är det fantastiskt att rita tillsammans. Man behöver inte kunna prata ett gemensamt språk, man kan kommunicera så bra ändå, säger hon.

Ur detta arbetet föddes en idé om en välkomstbok för flyktingbarn, ett projekt som nu drivs gemensamt av Stina Wirsén, hennes förlag Bonnier - Carlsen och Rädda Barnen. Projektet går ut på att flyktingbarn mellan noll och tre välkomnas till Sverige med ett paket bestående av en bilderbok och en ritbok av Stina Wirsén.
– Bilderboken finns redan. Den heter Titta och är på svenska med väldigt lite text, berättar Stina Wirsén. Till den tar vi också fram en ritbok som heter Brokiga ritboken och består av halvfärdiga teckningar och text på sju olika språk, varav ett är svenska. Tanken är att barnen ska rita vidare på de teckningar och den berättelse som jag påbörjat. De blir medskapare av en saga, en bok som de kan läsa om och om igen.

"Vem blöder" på 21 olika språk

I samband med internationella dagen för modersmål i februari så arbetade Uppsala kommun med min ”vem blöder” på sina förskolor.
 
Barnen fick möjlighet att höra den på 21 olika språk och det var väldigt uppskattat!
Barnen jämförde ord mellan de olika språken, de upptäckte att de förstod historien fast de inte alltid förstod orden. De var märkbart stolta och glada när just deras modersmål spelades upp. Många barn tyckte också att det var spännande att få se boken på teckenspråk.
 
Språken som barnen kunnat höra historien på är: amarinja, armeniska, arabiska, bosniska, bulgariska, engelska, estniska, finska, franska, koreanska, mandarin, meänkäli, ryska, serbiska, slovakiska, sorani, svenska, tagalog, teckenspråk, tyska och vietnamesiska – vilken rikedom vi har i våra förskolor!

Jag är stolt, glad och tacksam över att få vara en del av detta viktiga arbete
Tack till Maria Rudmalm, pedagogisk utvecklare, tack också alla fantastiska barn och pedagoger.